Index

Proverbs : hendry

Proverb 1Akory ity adala miara-monina amin-kendry ! [2.415 #2058, 2.165]
Akory ity adala miara-monina amin' ny hendry. [2.558 #93]
French translationQu' est-ce que cet ignorant demeurant avec les sages! [2.165 #1646]
Qu'est-ce que cet insensé qui est avec les sages ! [2.415 #2058]

Proverb 2Ambany saoky ny hendry. [2.415 #2942]
French translationSous le menton des sages, on devient sage. [2.415 #2942]
French interpretationÀ fréquenter les sages, on devient sage. [2.415 #2942]

Proverb 3Andriamatoa no hendry ka Ifaralahy maditra no tian-dray sy reniny. [2.558 #233]

Proverb 4Aza hendry anatiny, tahaka ny samoina, ka raha mivoaka, afatotry ny sasany. [2.653 #385]
Aza hendry anatiny toa samoina, fa nony mivoaka afatotry ny sasany. [2.558 #450]
Aza manao handry anatiny toa samoina, ka raha mivoaka afatotry ny sasany. [2.165]
Hendry anaty toa samoina fa raha mivoaka afatotry ny sasany. [2.558 #1308]
French translationNe soyez pas sage à l' intérieur comme la chrysalide du ver à soie devenue papillon, et qui, une fois hors du cocon, se fait attraper. [2.165]

Proverb 5Aza mamoky ny hendry. [2.415 #347]
French translationNe fermez pas les yeux aux sages en leur donnant une pâture. [2.415 #347]
French interpretationNe poussez pas les sages à la désobéissance et à la révolte. [2.415 #347]

Proverb 6Be feo mananatra, ka ny alan-trano no mahazo aloha. [2.558 #892]
Be feo mananatra, ka ny ala-trano no mahazo aloha. [2.165 #1592]
Be feo mananatra, ka ny any ala trano no hendry aloha. [2.415 #5596, 2.653 #746]
French translationHomme à grosse voix qui gronde : les gens du dehors deviennent sages avant ceux de la maison. [2.415 #5596]
Quelqu' un admonestant en criant (chez lui): ce sont ceux qui passent dehors qui entendent les premiers. [2.165 #1592]
French interpretationSe disait des gens bourrus qui ne savent rien arranger en famille. [2.415 #5596]

Proverb 7Hendry an-tranon' olona toa an-dRainitoazy. [2.558 #1309]
Hendry an-tranon' olona toa Rainitoazy. [2.165]
French translationQui ne se conduit bien que chez les autres, comme Rainitoazy. [2.165]

Proverb 8Hendry mahalala ny lavitra. [2.415 #6225]
French translationLe sage prévoit l' avenir. [2.415 #6225]

Proverb 9Hendry miady amin’ adala : havazinana no hita. [2.653 #1050]
Hendry miady amin' adala, ka havizanana no hita. [2.165 #331]
Hendry miady amin' adala ka havizanana no vokany. [2.558]
Miady amin' andevo, ka havizanana no hita. [2.165 #1555]
Miady amin' ny adala, ka havizanana no hita. [1.3 #821]
French translationCelui qui se dispute avec un imbécile, ne trouve que la honte et le déshoneur. [1.3 #821]
En se querellant avec un esclave, on ne récolte que de la honte. [2.165]
Un homme sensé se disputant avec un imbécile: il ne récoltera que la honte. [2.165]

Proverb 10Hovalahy tsy hendry, ka zazahova vao hiavo-tena. [2.415 #487, 2.653 #1104, 2.165]
Hovalahy tsy hendry ka zazahova vao manavo-tena. [2.558 #97]
French translationHova qui ne se conduit pas bien : c' est quand il est esclave qu' il songe à se racheter. [2.415 #487]
Un Hova imprudent: il faut qu' il soit esclave (litt. enfant Hova), pour que la raison lui revienne. [2.165]
French interpretationCe proverbe disait le manque de prévoyance ; les hommes libres pouvaient devenir esclaves pour dettes ou à cause de certains délits. [2.415 #487]
Il s' agit d' un Hova qui ayant fait des dettes et n' ayant pu les payer, devient l' esclave de son créditeur. Ce proverbe était parfois employé par les esclaves contre les hommes libres, comme il y en avait d' autres employés par les hommes libres contre les esclaves. [2.165]

Proverb 11Izay hendry no atao Ingahy. [2.415 #1817, 2.653 #1179]
French translationL' âge ne suffit pas à imposer la vénération, il faut la sagesse. [2.415 #1817]
French interpretationCe proverbe servait à faire des admonestations : les insensés ont beau être âgés, ils ne sont pas gens vénérables. [2.415 #1817]

Proverb 12Izay hendry no Rangahy, fa ny adala, Ilailoza. [2.558 #1485]

Proverb 13Katro-doha anjaran' ny ondry, kaikitra fanaon' ny alika, teny soa fanaon' ny hendry. [2.558 #108]

Proverb 14Lehibe foana tsy hendry. [2.415 #2083]
French translationGrand qui n' est que grand, mais peu sage. [2.415 #2083]
French interpretationSe disait des enfants grands, mais pas intelligents. [2.415 #2083]

Proverb 15Mahazo voamena, manita-kitapo ; maty kirobo, mbola ho hendry; mahatonga masonkarena, miedinedina. [2.653 #1415]
Mahazo voamena, manita-kitapo, maty kirobo, mbola ho hendry, mahatonga ny masonkarena, miedinedina. [2.558 #126]

Proverb 16Malahelo mananatra ny mpanan-karena : hendry, ka tsy manan-ko an-tena ! [2.415 #6507]
French translationPauvre qui donne des conseils à un riche : il est sage quand il s' agit des autres, mais il n' a pas de sagesse pour lui ! [2.415 #6507]
French interpretationSage pour les autres, insensé pour soi-même. [2.415 #6507]

Proverb 17Manafatra ny hendry : ny anao tsy misy amelany, ary ny azy hanampy ny anao ; manafatra ny adala : ny anao amelany, ary ny azy tsy ataony. [2.415 #3404]
French translationConfiez une mission à un homme sage : il n' omettra rien du vôtre et ajoutera du sien ; confiez-la à un sot : il n' a rien à mettre du sien et il retranchera du vôtre. [2.415 #3404]

Proverb 18Mioza ranomaso sahala amin' ny mpandova tsy hendry. [2.558 #2363]

Proverb 19Mpandova tsy mahay mitahiry : ho andevon' ny mpiasa hendry. [2.558]

Proverb 20Mpantsaka mahay mikabary: handry ihany fa tsindrian' ny tavim-bilany. [2.165]
Mpantsaka mahay mikabary : hendry ihany, fa ambanin’ ny siny. [2.653]
Mpantsaka mahay mikabary : hendry ihany fa ambanin' ny tany. [2.558 #2603]
French translationUn porteur d' eau grand discoureur: il parle bien mais sa tête est pressée par un têt de marmite (c. à. d. la cruche). [2.165]

Proverb 21Mpitovo mananatra mpanambady : hendry, ka tsy manan-ko an-tena ! [2.415 #6515]
Mpitovo mananatra ny manana. [1.1]
Mpitovo mananatra ny manana, handry ka tsy manan-ko an-tena. [2.165]
Mpitovo mananatra ny manana : hendry, ka tsy manana ho an-tena. [2.653 #1991]
Mpitovo mananatra ny mpanambady, ka handry tsy manan-ko an-tena. [2.165]
Mpitovo mananatra ny mpanana : mahay ka tsy manan-ko an-tena. [2.558 #2628]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny tanora tia manorotoro hevitra, ka izy tsy mbola nitondra tokantrano indray no mba mananatranatra ny efa manambady. [1.1]
French translationCélibataire qui admoneste un homme marié : il est sage, mais pas pour lui-même ! [2.415 #6515]
Un jeune homme non marié donnant des conseils à un homme marié: il a de la sagesse (pour les autres), mais n' a pas de femme lui-même. [2.165]
Un jeune homme (ou: un célibataire) qui donne des conseils à celui qui est marié: il s' y connaît sans être marié lui-même! [2.165]

Proverb 22Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no hendry aloha. [2.653, 2.415]
Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no mahazo anatra. [2.653]
Ny an-drano reny no mifananatra, ka ny kamboty no makazo anatra. [2.415]
Ny an-trano reny no mifananatra, ka ny kamboty no mandatsaka am-po. [2.558 #2897]
French translationCe sont les enfants ayant leur mère au foyer qui se gourmandent réciproquement, et c' est l' orphelin qui en profite et est déjà sage. [2.415 #1038]
French interpretationCe proverbe disait le soin que prenaient les orphelins pour se ménager les bonnes grâces. [2.415 #1038]

Proverb 23Ny fanajana ny ray aman-dreny manendrika ny zaza hendry. [2.415]
French translationLe respect envers le père et la mère convient à l' enfant sage, et l' embellit. [2.415 #986]

Proverb 24Ny hevitra lalin' ny hendry tsy takatry ny kely saina. [2.415 #2103]
French translationLes pensées profondes du sage ne sont point comprises de celui qui a peu d' esprit. [2.415 #2103]

Proverb 25Ny mitohy fangoka adala, fa ny mandova toa hendry. [2.165 #1622, 2.415 #3181, 2.558 #3152]
French translationCeux qui ramassent et ajoutent les uns aux autres les bouts non tissés des étoffes, sont sots ; mais ceux qui héritent, paraissent sages. [2.415 #3181]
Ceux qui ramassent, pour les ajouter les uns aux autres, les bouts non tissés que l' on enlève des étoffes, sont sots, mais ceux qui héritent paraissent intelligents. [2.165]

Proverb 26Ny ray hendry mahay mitondra zaza. [2.415 #888]
French translationLes pères sages savent conduire leurs enfants. [2.415 #888]

Proverb 27Ny taolana mahajamba ny alika, ny hena mahajamba ny adala, ny vola mahajamba ny hendry. [2.415 #2229]
French translationUn os aveugle un chien, un morceau de viande aveugle et passionne les sots, l' argent aveugle et passionne les gens sages. [2.415 #2229]
French interpretationOn est prêt à toutes les folies pour acquérir les richesses. [2.415 #2229]

Proverb 28Ny teny ratsy moramorain' ny adala, fa sarotsarotin' ny hendry. [2.558 #3284, 2.653 #2447]

Proverb 29Ny tery toa adala ary ny malalaka toa hendry. [2.558 #3296]

Proverb 30Ny voa tsy hendry, ny azony adala. [2.415 #2045, 2.653 #2482]
French translationCelui qui est atteint par le malheur n' est pas sage, celui qui est saisi par l' adversité est un fou. [2.415 #2045]
French interpretationAinsi jugeaient les Malgaches. [2.415 #2045]

Proverb 31Ny zaza hendry mahafaly ny rainy, ny zaza adala mampahory ny reniny. [2.415 #990]
French translationL'enfant sage fait la joie de son père, l' enfant insensé fait la désolation de sa mère. [2.415 #990]

Proverb 32Raha adala loholona, adala vahoaka, raha hendry loholona, hendry vahoaka. [2.558 #3543]
Raha adala loholona, dia adala vahoaka. [2.165 #1638]
Raha adala loholona, dia adala vahoaka an-tanana. [2.653 #2633, 2.974 #277]
Raha adala loholona, dia adala vahoaka an-tanàna ; raha hendry loholona, dia hendry vahoaka an-tanàna. [2.415]
Raha hendry loholona, dia handry vahoaka. [2.165]
Raha hendry loholona, dia hendry vahoaka an-tanana. [2.653 #2652]
French translationLes dirigeants insensés font les peuples insensés. [2.974 #277]
Quand les chefs sont insensés, le peuple aussi est insensé ; quand les chefs sont sages, le peuple est sage et prospère dans la ville. [2.415 #306]
Si les notables (ou les dirigeants) sont sages, le peuple l' est aussi. [2.165 #1639]
Si les notables sont sots, le peuple l' est également. [2.165]

Proverb 33Raha hendry vady renianaka, ny an' olona miditra ho an' ny tena, ny an' ny tena dia an' ny tena rahateo. [2.415 #1229]
French translationQuand un homme a une épouse qui est mère de famille intelligente et sage, il acquiert des biens et les biens qu' il avait déjà il ne les perd pas. [2.415 #1229]
French interpretationCelui qui est sage, acquiert des biens et ne perd pas ceux qu' il a amassés. [2.415 #1229]

Proverb 34Raha mananatra ny adala, aleony matory toy izay mba hihaino ; ary raha mananatra ny hendry, ny ao an-tsaina be, ny an' olona alainy koa. [2.415 #6525, 2.653 #2687]
French translationQuand on fait la leçon à un étourdi, il aime mieux dormir que d' écouter ; mais quand on fait la leçon à un sage, il a déjà bien des choses dans sa tête, et cependant il recueille encore ce qui lui vient des autres. [2.415 #6525]

Proverb 35Raha ny kapoka no mahahendry, dia ny omby no hendry aloha. [2.415 #6483, 2.165]
Raha ny kapoka no mahendry dia ny omby no tsy misy toa azy. [2.558 #3635]
French translationSi ce sont les coups qui rendent sage, c' est le bœuf qui est sage le premier. [2.165 #1606]
Si ce sont les coups qui rendent sage, le boeuf sera le premier à être sage. [2.415]

Proverb 36Samy hendry ka hifanambaka ! [2.415]
French translationCe sont deux rusés et ils se tromperaient réciproquement ! [2.415]
French interpretationSe disait de deux rusés ; ou bien un rusé le disait à un autre. [2.415]

Proverb 37Zoma hianao tsy hendry, fa asabotsy vao fiharatra. [2.415]
Zoma no tsy nambinina ka asabotsy avy no ho kivy. [2.558 #5105]
Zoma tsy hendry, ka Asabotsy vao fiharatra. [1.10, 2.558 #5106, 2.653 #3788, 2.974 #240, 1.1]
Malagasy interpretationIlazana ny olona izay tsy mahalala, na mihevitra, na tsy manararaotra ny fotoana ahazoany mihatsara, na misondrotra, na mahazo soa; ka efa lasa ilay fotoana mety vao mikarokaroka; (ny fiharatra dia hareza kely, ary ilazana an'ohatra ny olona fetsy sy maranitra). [1.10]
Manao zavatra tsy araka ny fotoanany avy. [1.1]
French translationEtre insensé le vendredi, et devenir un objet de risée le samedi. [2.974 #240]
Le vendredi vous n' êtes pas sage, et c' est le samedi que vous commencez à vous affiler. [2.415 #6264]
French interpretationC'est trop tard. [2.415 #6264]

Index