Index

Proverbs : mandidy

Proverb 1Aza manao tovolahy mivarotra hodi-nato : sady hanjehy no hanapaka. [2.558 #598]
Aza manao tovolahy mivarotra hodi-nato : sady hanjehy no manapaka, sady hivarotra no mandidy. [2.415 #1560, 2.653 #530]
French translationNe faites pas comme le jeune homme qui vend l' écorce du natte pour faire la teinture rouge : il mesure et coupe en même temps, il vend et coupe tout ensemble. [2.415]
French interpretationLe sens est que la jeunesse est trop pressée. [2.415]

Proverb 2Aza mandidy alohan' Andriamanitra. [2.558 #659]
Aza mandidy alohan' Andriamanitra toy ny mpanotrika akoho. [2.165 #30]
Mandidy alohan' Andriamanitra hoatry ny mpanotrika akoho : mbola tsy hita na ho foy na tsia, ka " kohokoholahy, kohokohovavy " . [2.415 #36]
Mandidy alohan' Andriamanitra sahala amin' ny mpanotrika akoho. [2.558 #2066]
Mandidy alohan’ Andriamanitra, toy ny mpanotrika akoho. [2.653 #1586]
French translationCommander avant Dieu, comme font ceux qui disent : venez poulets, venez poulettes, en faisant couver une poule, et ne savent même pas si l' oeuf éclora. [2.415]
Ne décide pas avant Dieu comme celui qui met couver et qui compte ses poussins avant qu' ils soient éclos. [2.165]
French interpretationC. à d. il ne faut pas vendre la peau de l'ours avant de l'avoir tué. [2.165]
Kohokoho est un mot imitatif employé pour appeler les poules : ce proverbe se disait de ceux qui lancent de faux bruits, ou de ceux qui prétendent savoir ce qu' il n' appartient qu' à Dieu de savoir, comme font ceux qui pronostiquent que ce sera un coq ou une poule avant même de savoir si l' oeuf éclora. [2.415]

Proverb 3Aza mandidy ambonim-bankona. [2.653 #566, 2.165]
Aza mandidy hena ambonim-bankona. [2.558 #660]
French translationNe donnez pas des ordres sans y être autorisé par vos supérieurs (ou: contre l' autorité d' un supérieur). [2.165]
French interpretationLitt. ne coupez pas quelque chose sur un rabot. C' est cet outil qui sert vraiment à couper; de là L'euphémisme du proverbe, "mandidy" signifiant aussi bien "couper" que "donner des ordres". [2.165]

Proverb 4Aza mandidy miara-komana. [2.415 #4470, 2.653 #567]
Aza mandidy no sady homana. [2.558 #661]
French translationNe découpez pas tout en mangeant avec les autres. [2.415 #4470]
French interpretationA chaque chose son temps, à chacun son rôle. [2.415 #4470]

Proverb 5Aza misolo voina ny akalana ka miteti-kena ambony fe. [2.558 #778, 2.653 #639]
Aza misolo voina ny akalana ka miteti-kena ambonin' ny fe. [2.165 #1094]
Mandidy hena ambony fe ka misolo vaika ny akalana. [2.558 #2067]
Misolo voina ny akalana ka mikapa hena ambony fe. [1.1]
Misolo voina ny akalana, ka mikapa hena ambony lohalika. [2.415]
Misolo voina ny akalana, ka mitetika ambony felatanana. [2.415]
Misolo voina ny akalana: mitetika ambony fela-tanana. [2.653 #1837]
Misolo voina ny akalana ve no miteti-kena ambony felatanana? [2.558]
Saro-po amin' akalana, ka miteti-kena ambony felantanana. [2.558]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona manao mosalahy izay tsy manahy kely akory ny zavatra mety hahavoa azy. [1.1]
French translationÉpargner le billot et découper la viande sur le genou ou sur la paume de la main. [2.415 #3856]
Ne prenez pas la place du hachoir en découpant la viande sur votre cuisse. [2.165]
French interpretationSe disait des gens qui s'exposent au malheur ou subissent un préjudice, en se portant caution pour d' autres ou en cherchant à les protéger. [2.415 #3856]

Proverb 6Fatakana volon-dambo; tenina volon’ amboa : tsy ny atao, vita, tsy ny alàna, afaka fa Zanahary mandidy. [1.147 #F20]

Proverb 7Haitraitra an' olombelona, fa ny didy an' Andriamanitra. [1.1]
Haitraitra an' olombelona, zaka an' ny Nahary, fa Andriamanitra ihany no tompon' ny didy. [2.558 #84]
Haitraitra no an' olombelona, fa ny didy an' Andriamanitra. [2.415 #26]
Haitraitran’ olombelona zaka-Nanahary, fa Andriamanitra ihany no mandidy. [2.653, 2.974]
Haitraitr' olombelona, zaka-Nanahary, fa Andriamanitra ihany no mandidy. [2.165 #28]
Haitraitr' olombelona zakana Nahary, fa Andriamanitra no mandidy. [2.415 #26]
Malagasy interpretationFikasana no an' olombelona fa Andriamanitra no mandidy izay zavatra ho tonga. [1.1]
French translationDieu supporte les caprices de l' homme, car Lui seul gouverne. [2.165 #28]
Le caprice des hommes est sous le contrôle du Créateur, car Dieu seul commande. [2.415 #26]
L’homme propose et Dieu dispose. [2.415 #41, 2.974 #53]

Proverb 8Mandidy forin' akoho. [2.415 #2302]
French translationL' avare couperait le derrière d' une poule. [2.415 #2302]

Proverb 9Mandidy sofi-toho, mizara sofin' amalona, ka sady kely no an-kanifisana. [2.165 #1336]
Mandidy sofi-toho, mizara sofin’ amalona: sady kely no an-kanifisana. [2.653 #1587]
French translationCouper les branchies d' un petit poisson, partager des branchies d' une anguille, il y en a peu et elles sont minces. [2.165]

Proverb 10Mandidy sofi-toho ohatra ny tia kely. [2.558]

Proverb 11Mizara be mahahendry, mizara kely maha-adala (ahazoana tsiny). [2.558 #2531]
Mizara be mahahendry, mizara kely mahadala, mandidy taolana mahadombo antsy. [2.165 #1621, 2.415 #3207]
French translationCelui qui distribue beaucoup est appelé sage, celui qui distribue peu est appelé sot ; couper un os avec un couteau émousse le couteau. [2.415 #3207]
Quand on distribue beaucoup, on est traité de sage; quand on distribue peu, on est traité de sot; couper un os avec un couteau émousse ce dernier. [2.165]
French interpretationIl ne faut pas être chiche. [2.415 #3207]

Proverb 12Na dia mahia lian-kena aza aho, tsy handidy omby am-pitsanganana akory. [2.558 #2651]
Na dia mahia lian-kena aza aho, tsy mba handidy omby am-pitsanganana. [2.653 #2003]

Proverb 13Salamanga mandihy irery : ilaozan-kandihy tsy misy hitehaka, ilaozan-kitehaka tsy misy handihy. [2.558]
Salamanga mandihy irery : ilaozan-kitehaka, tsy hisy handidy ; ilaozan-kandihy, tsy hisy hitehaka. [2.415]
Salamanga mandihy irery, ilaozan-kitehaka, tsy hisy handihy; ilaozan-kandihy tsy hisy hitehaka. [2.165]
French translationQuand un homme seul danse le salamanga, s' il cesse de danser pour battre des mains et applaudir, il n' y a plus personne pour danser, et s' il cesse de battre des mains pour danser, il n' y a plus personne pour applaudir. [2.415 #5585]
Un homme dansant seul le "salamanga" : s' il s' arrête pour battre des mains, personne ne danse plus; et s' il cesse de battre des mains pour danser, personne n' applaudit plus. [2.165]
French interpretationLe "salamanga" est une danse usitée dans certaines cérémonies païennes, comme les exorcismes: le danseur commence lentement d'abord, puis accélère de plus en plus ses mouvements, jusqu' à ce qu' à la fin il tombe parfois épuisé. [2.165]

Proverb 14Tsy mandidy alohan' Andriamanitra aho, fa izay zara-vintana lolohavina. [2.165 #31]
Tsy mandidy alohan' Andriamanitra, fa izay anjara lolohavina. [2.558 #4529]
French translationJe ne décide pas avant Dieu, mais j' accepte (litt, je porte sur ma tête) mon sort. [2.165]

Proverb 15Tsy mety raha sady mandidy no homana. [2.165 #642, 2.653 #3484]
French translationIl ne faut pas découper et manger en même temps. [2.165]

Proverb 16Tsy nandidy fa nitana ny tendany. [1.147 #T158]

Proverb 17Zozoro anie aho, ka tsy mba mitomany handidy toa herana na hiefitra anaty toa harefo. [2.558 #5108]

Index