Index

Proverbs : hay

Proverb 1Amalon' Imoriandro aho, ka tsy hain-jaza tsy haim-behivavy. [2.165 #1661]
Amalon’ Imoriandro io: tsy hain-jaza, tsy haim-behivavy (fa izaho no mahay azy). [2.415 #3231, 2.653 #118]
Amalon' Imoriandro : Sady tsy hain' ankizy no tsy haim-behivavy. [2.558 #150]
Amalon' Imoriandro: tsy hain-jaza tsy haim-behivavy. [1.1 #57, 1.3]
Amalon' Imoriandro : tsy hain-jaza, tsy haim-behivavy, fa ny tompony no mahay azy. [2.415 #6339]
Malagasy interpretationEnti-milaza toe-draharaha sarotra tsy hain' ny sarambabe halana olana. [1.1 #57]
French translationAnguilles des marais d' Imoriandro : femmes et enfants n' y peuvent rien, il n' y a que leurs maîtres qui en viennent à bout. [2.415 #6339]
C' est l' anguille d' Imoriandro : les enfants ne savent pas la prendre, les femmes ne la connaissent pas, mais moi je connais le moyen. [2.415]
Je suis une anguille d' Imoriandro, ni les enfants ni les femmes ne viennent à bout de moi. [2.165]
French interpretationLes anguilles d' Imoriandro étaient réputées très difficiles à prendre ; ce proverbe était dit, des affaires très difficiles, par les gens qui prétendaients les débrouiller. [2.415 #3231]
Se disait des obstinés. [2.415 #6339]
Se dit des affaires difficiles, les gens expérimentés en viennent seuls à bout [1.3]

Proverb 2Amponga hain’ ny mpandihy izany, ary antsa hain’ ny mpirebika. [2.415 #4720, 2.558 #193, 2.653 #154]
French translationC' est tambour familier aux danseurs, et air familier aux chanteurs. [2.415 #4720]
French interpretationVous ne m' apprenez rien de nouveau. [2.415 #4720]

Proverb 3Hainandro hariva ka ny avo no trany farany. [2.558 #1245]
Hain' andro hariva : ny avo ihany no trany. [2.653, 2.415]
Hain' andro, ka ny avo ihany no vonjena. [2.415]
Toy ny hainandro, ka ny avo ihany no vonjeny. [2.165]
Toy ny hainandro ka ny avo ihany no vonjeny aloha. [2.558 #4282]
Toy ny hainandro: ny avo ihany no vonjeny. [2.653]
French translationChaleur du soleil : ce sont les régions élevées qui sont secourues. [2.415 #765]
Pareil au soleil, qui n' éclaire (d' abord) que les endroits élevés. [2.165]
French interpretationLes grands seuls et non les petits sont l' objet d' égards. [2.415 #765]

Proverb 4Ny tafan' ny mpisampina tsy hain' ny mpisikina. [2.558 #3253]
Ny tenin' ny mpisampina tsy mba inoan' ny mpisikina. [2.415 #1314, 2.653 #2501, 2.165]
Resaky ny mpisampina tsy hain' ny mpisikina. [1.1]
Malagasy interpretationFitenenana ilazana olona roa samy manana ny tafany sy ny fanaony, ka tsy tokony hifampidinika betsaka. [1.1]
French translationCe que dit le paresseux (litt. celui qui porte son lamba sur l' épaule) n' est pas cru par l' homme actif (litt. celui qui s' est ceint de son lamba - pour pouvoir mieux travailler). [2.165]
Quand l' homme dit à la femme de porter son lamba en faisant passer un côté sur l' épaule gauche, elle ne veut pas ; et lorsque la femme dit à l' homme de porter le sien autour des reins, il ne veut pas : ce serait faire l' inverse de ce qui se fait ordinairement. [2.415]
French interpretationSe disait des choses extraordinaires et de ce qu'on ne devait pas faire. [2.415]

Proverb 5Rary vinda ka tsy hain' ny mpianatra. [2.558 #3721, 2.653 #2765]

Proverb 6Tsy misy tsy hain' Imerina, fa ny vola ihany no tsy hainy. [2.415 #312]
French translationL' argent venait des autres pays ; on se servait des pièces de cinq francs des divers pays, ou bien entières, ou bien fractionnées au ciseau à froid en morceaux qui étaient pesés. [2.415 #312]
French interpretationL'Imerina sait tout faire, excepté l' argent. [2.415 #312]

Proverbs : hay

Proverb 1Ambolo bitaka, ambolo matavy: zava-tsy hay tsy azo ibitabitahana. [1.1 #63, 2.558 #181]
Ambolo bitaka, ambolo matavy: zava-tsy hay tsy ibitabitahana. [2.165 #854]
Malagasy interpretationTsy tokony hitsabatsabaka amin' ny zavatra tsy hay. [1.1 #63]
French translationUne sauterelle verte qui saute, une sauterelle verte bien grasse: il ne faut pas sauter de joie pour une chose qu' on ne sait pas. [2.165 #854]

Proverb 2Hay adala manenjika adala, ka ifanenjehana koa avy eo. [2.558 #1290]

Proverb 3Lambo nangere an-tanimena ka tsy hay nja mangere ra. [1.68]
French translationSanglier qui crotte sur la terre rouge, on ne sait pas s'il fait du sang. [1.68]

Proverb 4Natao hitsikitsika hivavahana, kanjo voromahery hipaoka ny akoho. [2.165]
Natao ho hitsikitsika hivavahana, kanjo hay papango nipaoka ny akohokely. [2.558 #2757]
Natao ho hitsikitsika hivavahana, kanjo voromahery nipaoka ny akoho. [1.1]
Natao kitsikitsika hivavahana, kanjo manjary voromahery nipaoka ny akohokely. [2.653 #2093]
Malagasy interpretationEnti-milaza olona namoa-doza. [1.1]
French translationOn le prenait pour une crécerelle que l' on prie, et c' était un faucon ravisseur de poules. [2.165]

Proverb 5Nataoko ity hianao vary rojo fanefan-taona, kanjo hay vary rojo fanefan-trosa. [2.558 #2765]
Nataoko ity hianao vary rojo fanefan-taona, kanjo vary rojo, fanefan-trosa. [2.415 #3129]
Nataoko ity hianao vary rojo fanefen-taona, kanjo vary rojo fanefen-trosa. [2.165]
French translationJ' ai cru que vous étiez du riz "rojo" qui durerait toute l' année, et vous êtes du riz "rojo" qui devra servir à payer des dettes. [2.165]
Je pensais que vous étiez le bon riz rojo qui durerait toute l' année et vous êtes le riz rojo qui servira à payer les dettes. [2.415 #3129]
French interpretationLe riz "rojo" est du riz à gros grains, et c' est une des meilleures espèces. [2.165]

Proverb 6Raha jerena, toa olon-kendry, tantely fiandry andriana; kanjo nony dinidinihina, fanambonim-bary fiandry alika. [2.165 #478]
Raha jerena, toa tantely fiandry andriana, fa nony dinihina, dia hay fanambonim-bary fiandry alika. [2.558]
French translationA le voir, on l' aurait pris pour un sage, pour du miel digne d' un roi; mais, à l' examen, c' était le dessus du riz, bon pour un chien. [2.165]
French interpretationLa partie supérieure du riz cuit dans la marmite et souvent couverte de suie et sent la fumée, et on la donne aux chiens. [2.165]

Proverb 7Very zava-tsy hay. [2.415 #61]
French translationQui sait tout faire. [2.415 #61]

Index