Index

Proverbs : tsintsina

Proverb 1Hoatr' an-dRafotsibe nanenji-tsintsina : " izy ety, izaho ery " . [2.415 #1874]
Rafotsibe manenji-jana-tsintsina: "Izaho etý, izy erý!". [2.165]
Rafotsibe nanenji-jana-tsintsina : " izaho ety, izy ery " . [2.415 #1874, 2.653 #2616]
Rafotsibe nanenji-jana-tsitsina : izaho ety, izy ery. [2.558 #227]
Rafotsibe nanenjika tsintsina, ka "ho aiza raha ela ?". [2.653 #2615]
Rafotsibe nanenjika tsintsina, ka "ho aiza raha ela" . [2.415 #1913]
French translationC' est comme la vieille qui poursuivait un oiseau : il était ici, dit-elle, et moi là. [2.415 #1874]
La vieille femme poursuivant un petit oiseau: "Moi, je suis ici, et lui est là-bas" . [2.165]
Vieille qui s' est lancée à la poursuite d'un oiseau : où ira-t-il si cela dure longtemps, s' écrie-t-elle. [2.415 #1913]
French interpretationCe n' est plus de son âge de poursuivre ainsi un oiseau. Sens plus général : espérer beaucoup et n'obtenir aucun résultat. [2.415 #1874]
Ce n' est plus de son âge de poursuivre un oiseau. [2.415 #1913]
Comment parvenir à l' attraper dans ces conditions! [2.165]

Proverb 2Ny tsintsina no kely fingotra, matahotra ny alain-dro. [2.558]
Ny tsintsina no kely fingotra, matahotra ny halain-dro. [2.415 #788, 2.653 #2457]
French translationSi le roitelet a des pattes très fines, c' est qu' il a peur qu' on ne le prenne pour faire du bouillon. [2.415 #788]
French interpretationSe disait de la crainte que les petits avaient des grands et du soin qu' ils prenaient de cacher leurs biens. [2.415 #788]

Proverb 3Sorohitra may trano, tsintsina vaky vilany : voin-kava mahatratra. [2.558 #3950]
Tsintsina vaky siny, sorohitra vaky vilany : voin-kava-mahatratra. [2.415 #1137]
Tsintsina vaky vilany, sorohitra vaky siny, ka voin-kava mahatratra. [2.558 #287]
Tsintsina vaky vilany, sorohitra vaky siny : voin-kava-mahatratra. [2.415 #0, 2.653]
French translationPetit oiseau tsintsina dont la cruche est cassée, et alouette dont la marmite en terre est brisée : chacun d' eux ressent le malheur de l' autre. [2.415 #1137]
French interpretationCes deux oiseaux ont même nourriture à peu près, aussi le malheur de l' un atteint l' autre : les parents souffrent des malheurs de leurs parents. [2.415 #1137]

Proverb 4Tapak' ila-aketa, ilan-tsintsina, ka izay kely azo iaraha-mizara. [2.558 #4101]
Tapak' ila aketa, ila-tsintsina: izay kely azo iaraha-mizara. [2.653 #3040, 2.165]
Tapak' ila aketa, ila tsintsina, izay kely hita iaraha-mizara. [2.415 #5230]
French translationIl faut partager équitablement le peu qu' on obtient, fût-ce la moitié d' une sauterelle ou d'un petit oiseau. [2.165]
Une moitié de sauterelle, la moitié d' un petit oiseau, tout est partagé jusqu' à la plus petite chose. [2.415 #5230]
French interpretationSe disait des gens s' entendant bien et partageant tout. [2.415 #5230]

Proverb 5Tera-tsintsina : izay sahazan' ny tena no avoaka. [2.415 #3755]
Tera-tsintsina: izay sahazan’ ny tena no havoaka. [2.653 #3082]
French translationEnfantement de petit oiseau tsintsina : le produit est proportionné à la taille. [2.415 #3755]
French interpretationSe disait des gens capables de peu. [2.415 #3755]

Proverb 6Tsintsina mitondra sompanga: ny taona dia zina, fa ny kibo hasiana no tsy misy. [2.653 #3320]
Tsintsina mitondra sompanga : ny taona dia zina fa tsy omby ny kibo. [2.558 #4450]
Tsintsina mitondra sompanga : tongan' ny aina, fa tsy omby ny vava. [2.558 #4451]
Tsintsina nahazo sompanga: nahazo lehibe, fa tsy omby ny kibo. [2.415 #5880, 2.653 #3321]
Tsintsina nitondra sompanga : ny taona dia zina, fa ny kibo hasiana no tsy misy. [2.415 #2410]
Tsintsina nitondra sompanga : tongan' ny aina, fa tsy omby vava. [2.415 #5880, 2.653]
Tsintsina nitondra sompanga: tongan' ny ainy, fa tsy omby ny vavany. [2.165]
French translationPetit oiseau qui porte de grosses sauterelles : c' est un temps d' abondance, mais il n' a pas de ventre pour les mettre. [2.415 #2410]
Petit oiseau tsintsina qui a pris une grosse sauterelle sompanga il a pris une grosse proie, mais son ventre ne peut pas la contenir. [2.415 #5880]
Un "tsintsina" (petit oiseau) portant une "sompanga" (grosse sauterelle): il a été assez fort pour l' apporter, mais elle est trop grosse pour son bec. [2.165]
French interpretationAvoir des yeux plus gros que le ventre. [2.165]
Les yeux plus gros que le ventre. [2.415 #5880]

Proverb 7Tsintsina mitondra vonimbero, ka ny eran' ny vava no nentina. [2.558 #286]
Tsintsindahy mitondra vonimbero ka izay eran' ny vava no entina. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza olona manao fanomezana, araka ny fananany na izay mety ho vitany. [1.1]

Index